Depression

Är du trött på att känna dig nere?

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.

  • Tappar du ibland lusten att träffa andra?
  • Har du en inre kritiker som inte vill sluta hacka på dig själv?
  • Händer det att du ger upp alltför lätt inför utmaningar?
  • Upplever du att du ibland ”tar åt dig” alltför lätt?

Det finns hopp om en positiv förändring!

Vad är depression – egentligen?

– Tänk om depression är ett felprogrammerat minnesspår från den tid när vi var barn och var tusen gånger mer beroende av omvärlden…

– Tänk om den deprimerades tvivel på sin egen förmåga är ett resultat av upplevelser där barnets behov blev kränkta och barnet inte kunde tillåta sig att se objektivt på situationen…

Det finns idag åtskilligt forskningsstöd för att negativa erfarenheter i barndomen kan leda till depression och liknande psykiska problem (se vidare under ”lästips” nedan).

Jag heter Daniel Kraft och är legitimerad psykolog. Jag arbetar med integrationsterapi. Detta är en terapiform som kombinerar en förståelse av barns situation med ett målmedvetet arbete för att förändra beteende- och tankemönster.

Barns behov

Förutom rent fysiska behov av mat och skydd, så har barn stora känslomässiga behov. Barn behöver känna sig välkomna, uppskattade och bekräftade som de är. Tyvärr så händer det alltför ofta att föräldrarna och omvärlden inte lyckas uppfylla dessa behov. Barn är så utsatta, sårbara och maktlösa i förhållande till vuxenvärlden att jobbiga situationer som för en vuxen kan verka ”obetydliga”, för ett barn ofta är stora, eller till och med livsavgörande. Exempel kan vara:

  • Fysiskt eller psykiskt frånvarande föräldrar.
  • Föräldrar som arbetar för mycket, och har för lite tid och energi för sina barn.
  • Föräldrar som inte mår bra psykiskt eller fysiskt, det kan vara alltifrån ont i ryggen eller cancer till depression hos en eller båda föräldrarna.
  • Depression, sorg och uppgivenhet hos föräldrarna skadar ofta barnen på flera sätt: det blir en negativ stämning hemma, föräldrarna har mindre ork över till barnen, och föräldrarna får närmre till ilska och irritation, vilket inte sällan riktas mot barnen.
  • Missbruksproblem eller problematisk alkoholkonsumtion. Det behöver inte vara ”misär” för att ett barn ska ta skada av att föräldrarna dricker, utan bara att se föräldrarna berusade kan vara skrämmande, för barnet får en delvis berättigad rädsla att de inte ska kunna ta hand om sig själva. (som i barnets sinne tyvärr ofta överdrivs).
  • Föräldrar som fokuserar på bestraffning för att få barnen att göra saker. Förutom fysisk bestraffning, är bestraffning genom att skälla på barnet, irriterade blickar och liknande också skadliga. I äldre generationer var det mer en självklarhet att använda bestraffning, medan idag medvetenheten ökar om att bestraffning egentligen inte hjälper barn att utvecklas. Detta stöds också av forskningen inom området.

Hur uppstår då depression?

Depression uppstår ur  barnets underlägsna situation. När barnet blir lämnat eller när dess behov av trygghet och kärlek kränks, så kan barnet inte se objektivt och sakligt på situationen. Barnet kan inte se att det är föräldrarna (eller andra vuxna) som brister, utan barnet lägger på ett eller annat sätt skulden på sig själv. Känslor av uppgivenhet, maktlöshet, håglöshet och mindervärde uppkommer på detta sätt. Och när sådana jobbiga situationer i upprepas, så växer uppgivenheten och mindervärdeskänslorna. Sårbarheten för stress ökar också i och med att tilltron till sig själv minskar. Omvärlden kan kännas mer och mer ohanterlig och jobbig. Till slut leder detta ofta in i depression och nedstämdhet.

Dilemmat:

Det är verkligen inte lätt att finna en väg ut ur depressionens labyrint. Ofta hamnar man i en ond cirkel där man har en känsla av att man borde ”rycka upp sig” och ta tag i saker, men de starka känslorna av mindervärde och hopplöshet tar över, och i slutändan hamnar man lätt i inaktivitet, grubbel och ältande.

Vad kan man göra?

Jag arbetar med integrationsterapi, och det är en terapimetod som är ovanlig genom att vi både fokuserar starkt på att ändra beteendemönster, och på att gå in och bearbeta de jobbiga känslorna från barndomen som vi ser som ”roten till det onda”.

Tre steg

Vi arbetar i tre steg:

  • Först kartlägger vi situationen och beteendemönstren. Det är här viktigt att få syn på mer exakt vad som triggar en att må sämre.
  • Sedan i andra steget så arbetar vi med att vända negativa beteendemönster som vi också kallar försvar.
  • I det tredje steget arbetar vi med känslorna och de händelser som utgör grunden till problemet, det vill säga oftast saker som har hänt i barndomen.

Hoppfulla resultat

Eftersom vi inom den här terapimetoden uppmärksammer helheten –  både det som händer i vardagen som vuxen, och händelser och känslor  från barndomen – så upplever många klienter att de blir tagna på allvar, och att detta i sig motiverar till förändring. När vi börjar arbeta med att kartlägga och bryta mönster, så brukar invanda reaktionsmönster förändras ganska snabbt. Vi lägger särskild vikt vid relationsmönster, så på relationsplanet brukar man uppleva stora förändringar. Samtigt så får man hjälp med jobbiga känslor som man ofta burit med sig sedan man var liten, och livet och vardagen blir lite lättare att bära.

Vill du veta mer?

Välkommen att kontakta mig:

  • Meddela din e-postadress så skickar jag artikeln ”Integrationsterapi och bristande självförtroende”.
  • Vägen ut ur depression – en bloggpost jag skrivit.

Lästips

Den bok som jag tycker bäst beskriver den sammantagna forskningen på hur barndomen påverkar psykiska problem i vuxenlivet, är Sue Gerhardts bok ”Kärlekens roll”. Jag kan också rekommendera Alice Millers böcker som jag tycker beskriver dessa saker på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Jag rekommenderar också den bok som integrationsterapi bygger på, Att återerövra sitt liv av Jean Jenson.