Medberoende

Lägger du massa energi på andra människor och deras problem?

Har du hela ditt liv kämpat med att stötta och hjälpa andra?

Behöver du bearbeta såren efter en trasslig barndom?

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.


Som barn utvecklade vi strategier som styr oss på ett omedvetet plan. Därför är relationsmönster och dåligt självförtroende ofta svåra att förändra.

Jag är psykolog och arbetar mycket med medberoendeproblem.

Det sätt jag arbetar på kallar jag integrationsterapi. Denna metod är inspirerad av Alice Millers tankar kring att de flesta av oss har utsatts för väsentliga brister i barndomen. Det kan handla om brist på kärlek, respekt och närvaro. Eller föräldrar med psykiska problem eller beroenden. Fysisk och känslomässig misshandel är också vanligare än man vill tro.

När barn blir utsatta för kränkningar och brister i uppväxtmiljön, så gör deras underlägsna position att de ofta tror att det är dem själva det är fel på. På ett eller annat sätt lägger de skulden på sig själva för det som händer. Barn har oftast inte möjlighet att se neutralt på situationen, och inse att det är den vuxne/föräldern som brister i ansvar. Ju mindre barnets behov blir mötta i uppväxten, desto mer kommer barnet att utveckla skam och dåligt självförtroende. För barnet är detta en överlevnadsstrategi, men när man blivit vuxen blir dessa strategier ofta hindrande.

Försvar

Inom integrationsterapi ser vi det som att skam och dåligt självförtroende är delar av en försvarsmur som vi byggde upp som barn för att kunna hantera tillvaron och växa upp. Känslan av att vara dålig eller smutsig, är så jobbig att barn ofta snart börjar utveckla fler överlevnadsstrategier (försvar). En viktigt försvar som är kopplad till medberoende kallar vi falskt hopp. Detta innebär att barnet börjar göra saker, eller försöka förändra sig, för att få sina behov uppfyllda. Behov av att ”vara duktig” eller överprestera hör till detta försvar. Att på ett överdrivet sätt försöka hjälpa eller förändra andra människor är andra aspekter av falskt hopp.

Tyvärr blir det ofta så att det falska hoppet aktiveras i kärleksrelationer. På ett omedvetet plan så väcks djupt ner i hjärnan ett hopp om att denna person jag är förälskad i, ska ge mig något jag aldrig fick som liten, och kanske också ett hopp om att äntligen förändra en frånvarande person (förälder) till en närvarande. Integrationsterapin ser detta som orsaken till att många verkar välja partners som på något sätt liknar ens föräldrar.

Lösningen

I integrationsterapi arbetar vi parallellt med att bryta destruktiva beteendemönster och bearbeta de känslomässiga orsakerna till försvaren. Detta arbetssätt gör att många som känt sig som hopplösa fall, och kanske redan provat en eller flera andra metoder, här kan få effektiv hjälp.

Vill du veta mer?

Välkommen att kontakta mig: